K. Malm - Ogräs (Vinyl LP)

Punk, det är väl vad man vill att det ska vara. Det är annars en typisk grej som typiska snubbar grälar med andra snubbar om: Alltså, vad är egentligen punk och vad är inte punk? Sådär kan de hålla på i år och dar och tjafsa.
Andra bara gör det och har därför tolkningsföreträde. Som K. Malm (Dödsfest). I stället för att fortsätta tjafsa om saker som reptider och band och genrer skrev han dessa åtta hits (och ett par till), repade med de som hade tid och spelade in allt på fem dagar i Studio Cobra med Martin Ehrencrona och Mattias Alkberg. Han fick inte översätta en text, en cover, då gjorde han en ny låt till den texten utan att tjafsa.
Annat exempel: Allt går så fort nuförtiden, plötsligt får man inte ens vara politiskt korrekt längre, inte ens de som är det vill vara det. Men om det är rätt så är det rätt. Då gör K. Malm en låt om det. Om han är ledsen gör han en låt om det. Eller glad eller kåt eller arg eller vad som helst. Förstår ni? Medans vi andra tjafsar om vad man får och inte får, bör och inte bör gör K. Malm som han vill. Är inte det punk? Är inte fantastiska gitarrsolon och gästspel av Lina Högström (Skator), Julia Hanberg (Nord & Syd), Conny Nimmersjö (bob hund), Henrik Palm (Södra Sverige, Pig Eyes m fl), Martin Hanberg (Vapnet, Hospitalet) och Patrik Backlund punk? Nähä, men det skiter väl han i. Gör nåt annat du då, eller fortsätt tjafsa, vem bryr sig?